Om läsning

OM LÄSNINGEN

i skolan och hemmet.

Ett gott samarbete mellan hem och skola stöder barnets inlärning. Det är lönsamt för barnets inlärning att skolan och hemmet använder gemensamma övningssätt. Alla gynnas av gemensamma lässtunder samt av att öva läsning och skrivning i vardagliga situationer. En bra läsförmåga är grunden till allt annat i skolan. Barnen behöver träna mycket läsning för att få tillräckliga läserfarenheter och bli en god läsare. Tiden i skolan räcker inte till och ni därhemma behöver stötta och hjälpa era barn.

Läsförståelsen minskar bland svenska skolelever. Det visade bland annat senaste PISA-studien som offentliggjordes december 2013. Vi behöver lägga mer vikt vid läsning både i skola och hem. Monica Rosén professor i pedagogik och specialpedagogik har gjort en undersökning som visar att med det ökade datoranvändandet i hemmen har frekvensen nöjesläsning och mängden bibliotekslån på fritiden minskat.

I skolan arbetar vi med:

·         Läroplanen för grundskolan 2011 där språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom många tillfällen att samtala, läsa och skriva får varje elev utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Samtala, läsa och skriva är inslag i de allra flesta ämnen i skolan.

·         Bornholmsmodellen, läsförberedande språklekar för elever i förskoleklass.

·         Diagnostiska läs- och skrivprov (DLS) för att kunna analysera elevernas läs- och skrivförmåga. Det är enkelt att utvärdera, samt ger aktuell information om gruppens och enskilda elevers färdigheter och behov i läsning och skrivning.

·         BRAVKOD (BRA AVKODning) är ett träningsmaterial för elever som behöver automatisera sin avkodning vid läsning. BRAVKOD syftar till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och förståelse kan uppnås.

Tankar och idéer om samarbete med hemmet.

·         Skapa rutiner kring daglig högläsning.

Gör det till ett mysigt och rofyllt tillfälle på en lugn och skön plats.

Läs med inlevelse, olika röster och överdriv för att skapa intresse och förståelse för innehåll.

Fråga inte om du ska läsa för barnet, bara läs.

Högläsningen kan vara ett tillfälle för barnet att lyssna till svårare böcker än vad de själva kan läsa.

Kapitelböcker ger tillfälle till naturliga återblickar och samtal kring innehållet.

Det är viktigt att samtala om ord, innehåll och olika känslor som böckerna vill förmedla. Hjälp barnet att ”läsa mellan raderna”.

Högläsningen ger barnet goda förebilder.

Läs gärna samma böcker flera gånger. Barn och vuxna upptäcker nya saker varje gång.

·         Barnets egen läsning (utöver läxläsning)

Den ska vara lustfylld.

Vuxna bör vara varsamma, uppmuntrande och stöttande.

Ni kan hjälpas åt, läsa varannan sida eller läsa texten högt för barnet innan den ska läsa den.

Barnet bör läsa lättlästa böcker som har lagom längd. Barnet ska känna att de har läsflyt och känna att de orkar läsa klart.

Ta vara på barnets intressen för att öka motivationen för läsning.

Det är bra att variera skönlitteratur, fakta, serier, tidningar och andra texter.

Att tänka på när vuxna hjälper barn att välja en lättläst bok på rätt nivå:

I de lättlästa böckerna är det viktigt att raderna inte är för långa, samma sak gäller för orden och meningarna. Titta på språket och försök undvika knepig meningsbyggnad, långa sammansättningar och knepiga fonem (språkljud). Det är också viktigt med en begränsad textmängd per uppslag och många bilder. Eftersom man i de lättlästa böckerna har relativt lite text så är bilderna ett fantastiskt sätt att komplettera berättelsen. Ta gärna hjälp av bibliotekarie för ytterligare råd och hjälp.

Resurslärare, Lina Samuelsson Sälens skola 13/3 2014