Ett gott samarbete mellan hem och skola
stöder barnets inlärning. Det är lönsamt för barnets inlärning att skolan och
hemmet använder gemensamma övningssätt. Alla gynnas av gemensamma lässtunder
samt av att öva läsning och skrivning i vardagliga situationer. En bra
läsförmåga är grunden till allt annat i skolan. Barnen behöver träna mycket
läsning för att få tillräckliga läserfarenheter och bli en
god läsare. Tiden i skolan räcker inte till och ni därhemma
behöver stötta och hjälpa era barn.
Läsförståelsen minskar bland
svenska skolelever. Det visade bland annat senaste PISA-studien som
offentliggjordes december 2013. Vi behöver lägga mer vikt
vid läsning både i skola och hem. Monica Rosén professor i pedagogik och
specialpedagogik har gjort en undersökning som visar att med det ökade datoranvändandet i hemmen har frekvensen
nöjesläsning och mängden bibliotekslån på fritiden minskat.
I skolan arbetar vi
med:
·
Läroplanen för
grundskolan 2011 där språk, lärande och identitetsutveckling är nära
förknippade. Genom många tillfällen att samtala, läsa och skriva får varje elev
utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
språkliga förmåga. Samtala, läsa och skriva är inslag i de allra flesta ämnen i
skolan.
·
Bornholmsmodellen, läsförberedande
språklekar för elever i förskoleklass.
·
Diagnostiska läs- och
skrivprov (DLS) för att kunna analysera elevernas läs- och skrivförmåga. Det är enkelt att utvärdera, samt
ger aktuell information om gruppens och enskilda elevers färdigheter och behov
i läsning och skrivning.
·
BRAVKOD (BRA AVKODning) är ett träningsmaterial för elever som
behöver automatisera sin avkodning vid läsning. BRAVKOD syftar
till att överinlära och automatisera bokstäver, stavelser och hela ord för att
lyfta läsningen till en nivå där läsprocessen hinns med och förståelse kan
uppnås.
Tankar och idéer om samarbete med hemmet.
·
Skapa rutiner
kring daglig högläsning.
Gör det till ett mysigt och rofyllt tillfälle på en lugn och skön
plats.
Läs med inlevelse,
olika röster och överdriv för att skapa
intresse och förståelse för innehåll.
Fråga inte om du ska läsa för barnet, bara
läs.
Högläsningen kan vara ett tillfälle för
barnet att lyssna till svårare böcker än vad de själva kan läsa.
Kapitelböcker ger tillfälle till naturliga
återblickar och samtal kring innehållet.
Det är viktigt att samtala om ord, innehåll och olika känslor som böckerna vill
förmedla. Hjälp barnet att ”läsa mellan raderna”.
Högläsningen ger barnet goda förebilder.
Läs gärna samma böcker flera gånger. Barn och
vuxna upptäcker nya saker varje gång.
·
Barnets egen läsning (utöver läxläsning)
Den ska vara lustfylld.
Vuxna bör vara varsamma, uppmuntrande och stöttande.
Ni kan hjälpas åt, läsa varannan sida eller
läsa texten högt för barnet innan den ska läsa den.
Barnet bör läsa lättlästa böcker som har lagom längd. Barnet ska känna att de har läsflyt och känna att de orkar läsa
klart.
Ta vara på barnets intressen för att öka motivationen för läsning.
Det är bra att variera skönlitteratur, fakta, serier, tidningar och andra texter.
Att tänka på när vuxna hjälper barn att välja en lättläst bok
på rätt nivå:
I de lättlästa
böckerna är det viktigt att raderna inte är för långa, samma sak gäller för
orden och meningarna. Titta på språket och försök undvika knepig
meningsbyggnad, långa sammansättningar och knepiga fonem (språkljud). Det är
också viktigt med en begränsad textmängd per uppslag och många bilder. Eftersom
man i de lättlästa böckerna har relativt lite text så är bilderna ett
fantastiskt sätt att komplettera berättelsen. Ta gärna hjälp av bibliotekarie
för ytterligare råd och hjälp.
Resurslärare,
Lina Samuelsson Sälens skola 13/3 2014
